Industriproduktionen är helt enkelt ett mått på produktionen av en lands industriella ekonomi. Den industriella ekonomin omfattar gruvdrift, tillverkning och andra verktyg. Även om dessa industrier endast bidrar med en mycket liten del av den totala bruttonationalprodukten (BNP) är de mycket känsliga för konsumenternas efterfrågan.
Industriproduktionen kan också omfatta produktionen av vissa tillverkade varor såsom bilar och lastbilar. Det finns tre huvudtyper av tillverkning – primär, sekundär och tertiär. Inom en primär tillverkningssektor säljs varor som produceras i primärproduktionen, såsom bomull och textil, direkt till slutanvändare. I en sekundär tillverkningssektor tillverkas samma varor i en fabrik, men säljs genom ett förmedlande företag, vanligtvis en återförsäljare. Produktion sker på en fabrik som tillverkar specialartiklar som säljs direkt till återförsäljare. Några av de vanligaste produkterna som produceras i produktion inkluderar medicintekniska produkter, läkemedel, maskiner och andra liknande objekt. Dessa varor kan också användas i tertiär produktion för mellanliggande ändamål, såsom lagring, transport eller konvertering.
Industriproducenter måste sälja produkter till en distributör för att få tillbaka sina initiala investeringar och hålla sig flytande. Distributörerna kan dock ha problem, eftersom de måste köpa stora mängder råvaror och producera varor med relativt låg avkastning. Detta innebär att distributören måste göra en vinst på grossistkostnaden för produktionen. Det är därför företag som är specialiserade på industriell produktion ofta ger grossistservice till sina distributörer. På grund av detta förhållande tar grossister ofta en procentandel från sina leverantörer av slutkundstjänster, vilket kallas pålägg. Pålägget kan i vissa fall vara så högt som 30 procent, vilket ofta överförs till tillverkaren eller exportören för att kompensera skillnaden mellan grossist- och slutkundspriset.
Konjunkturcykler påverkar produktionen
I de flesta fall sker industriproduktionen i fabriker eller anläggningar i industriparker och städer. Förutom att skapa arbetstillfällen för många människor, ger dessa anläggningar också en viktig källa till sysselsättning i det omgivande området. Industriverksamheten kan dock vara volatil, särskilt under perioder då arbetslösheten är hög. Ekonomiska cykler påverkar industriproduktionen eftersom kostnaderna för råvaror, arbete och andra insatsvaror (t.ex. transport) påverkas av förändringar i räntorna, tillståndet på fastighetsmarknaden och andra faktorer. Ekonomiska cykler tenderar att påverka alla branscher och områden av mänsklig strävan. Till exempel kommer en ökning av inflationsnivån att minska kostnaderna för råvaror, arbetskraft, producerade varor och den totala köpkraften, vilket tvingar industriidkarna att öka sina produktionskostnader och distribution, och sänka sina priser för att kompensera minskningen av köpkraften. Konjunkturcykler påverkar också produktionen på ett annat sätt. Tillgång och efterfrågan bestämmer antalet nya lediga jobb och hur mycket produktion som kan göras. Under lågkonjunkturer måste företagen minska sina investeringar, minska kostnaderna eller investera i ny utrustning och nya förnödenheter, vilket kan leda till mindre total produktion än tidigare.
Dessutom kan utbuds- och efterfrågetrender skapa en underskottsekonomi. Detta underskott kan orsakas av överproduktion, eftersom överskott av råvaror och andra produkter inte kan säljas, och av konsumenternas oförmåga att ha råd med de tjänster och produkter som erbjuds. Om efterfrågan överstiger utbudet kommer den att resultera i antingen ett överskott av pengar eller ett produktionsunderskott.
En överskottsekonomi uppstår när det finns mer pengar i omlopp än vad som behövs för inköp. Detta överskott kan användas för att köpa fler produkter och tjänster än vad efterfrågan skapar. Detta leder till en ekonomi utan brist på varor och tjänster. Å andra sidan ger en underskottsekonomi ett överskott av varor och tjänster än vad som skapas på grund av brist på varor och tjänster. Överskottsekonomier kan ibland bero på brist på råvaror, vilket är vanligt i områden som har ett överflöd av resurser. Dessa typer av ekonomier kan också skapas på grund av ett överskott av arbetskraft i ett visst område av ekonomin. Överskott ekonomier kan också skapas av företag som försöker få mer försäljning än de har råd att erbjuda konsumenterna. Faktum är att överskottsekonomier ofta orsakas av att företag använder sina vinster för att köpa fler varor och tjänster än de har råd att göra, eftersom ett företag inte skulle kunna göra några nya investeringar eller skapa nya arbetstillfällen om de var tvungna. Ett ekonomiskt överskott liknar ett bankkonto och bör inte behandlas som sådant. Om det inte finns mer resurser tillgängliga än vad som kan göras till produkter eller tjänster, då ett företag kommer att behöva hitta ett sätt att skapa ytterligare pengar för att gå ihop.